|
1885 - 1900 | | | T. Petrosian | 1965 - 1970 | | | |
|
Schack i Jämtland är ett försök att göra en sammanställning i kronologisk ordning av schacklivet i Jämtland från år 1885 och framåt. Luckorna kommer att fyllas i vartefter i den mån det är möjligt. Schack har annars spelats i Jämtland sen forntiden vilket bl.a. schackspelet på Jämtlands Läns Museum vittnar om men mer organiserat tycks inte spelet ha blivit förrän i slutet av 1800-talet. Några milstolpar: |
| 1885 | Östersunds SS grundas av Emil Lindqvist |
|
I den svenska översättningen av Johannes Minkwitz - Lärobok i Schackspelet, utgiven år 1885 - finns härunder några rader återgivna från detta historiska ögonblick.. ~ Schacksällskap i Östersund. Detta nybildade sällskap har till styrelse utvalt hr Emil Lindqvist - känd som lyckad problemförfattare och god schackspelare - till ordförande samt bankkamrer A. Lindberg till skattmästare och löjtnant H. Westin till sekreterare. ~ Inom sällskapet, som redan räknar den efter sina förhållanden höga numerären, 30 medlemmar, råder stor lifaktighet, förnämligast genom dess nitiske ordförandes för schackspelet visade stora intresse.. -- Emil Lindqvist eller Carl Emil Lindqvist som han senare kom att kallas var född i Skede, Jönköpings län 1848. Efter studietiden i Uppsala ( där han f.ö. grundar Uppsala SS 1873 ) och Stockholm kom han till Viken, Ytterhogdals församling 1880 där han ståtar med titeln e.o. kammarskrivare, en titel han bar med sig första tiden i Östersund dit han flyttar från Ytterhogdal 1883. I Östersund tituleras han så småningom reg(ements)int(endent)aspir(ant). Han grundar Östersunds Schacksällskap och ägnar sig en hel del åt problemkompositioner. Från Östersund flyttar Lindqvist 1887 till Askersund, vidare till Värnamo ( där han startar upp Vernamo Schackklubb 1902 ) och så småningom till Skåne innan han drog sin sista suck 77 år gammal i Göteborg. Där, i Värnamo verkade han f.ö. som rektor (1897-1906) på Vernamo privata elementärläroverk och senare på Säters samskola (1907-1912). -- Mest känd är nog ändå problemisten Lindqvist som under åren i Östersund också förärade oss med en problemspalt i Jämtlands Tidning. Här ett par av Emil Lindqvists schackproblem: det första publicerat 1885, det andra i Svenska Dagbladet 1902. |
 |
 |
|
Emil Lindqvist var en av Sveriges mest produktiva problemförfattare. Lindqvist lär fram till sin 75 årsdag 1923 ha komponerat ihop hela 1013! schackproblem... varav många f.ö. publicerades i Tidskrift för Schack. .. Lösningar till schackproblemen: nr: 44. 1. Se4 Lg8 2. Tf7 ~ 3. S eller T gör matt. nr: 1850. 1. Lf1, Sc5 (Sd4); 2. Sc4+, Kd4; 3. Sb5++ ; 1. --, c6; 2. Sf5. 1. --, cxd; 2. Sb5. 1. --, --; 2. De7+. Bilöslig genom 1. Se2. Carl Emil Lindqvist Svenska Familj-Journalen |
| D:r L. O. Svenonius |
Ludvig O. Svenonius ( 1853 - 1926 ) |
Ludvig Oskar Svenonius är jämte Carl Emil Lindqvist en av våra allra första bidrag till Tidskrift för Schack. Lindqvist bistod med schackproblem och den framstående spelöppningsteoretikern D:r Svenonius anlitades för partianalyser.
Svenonius, - bördig från Råneå, - blev känd för schacksverige då han liksom Lindqvist skrev in sig vid Uppsala Universitet. Svenonius uppehöll sig där åren 1872 - 1876. |
|
Under Uppsalatiden lär han bl.a. ha komponerat ihop den hittills äldsta kända svenska studien, skapad år 1874. |
|
Under 1800-talet gjordes det i Sverige endast enstaka försök att komponera studier. Den äldsta är så vitt känt skapad av Svenonius - vår förste internationellt erkände schackmästare och teoretiker. skrivet av A. Hildebrand i Schack 67 Diagrammet: 1.g4+ hxg4 2.Sf4 h2 3.Se2 h1=S 4.Sd4+ Ke5 5.Sc6+ Kf5 6.Sxb4 g3 7.fxg3 Sxg3 8.Sc2 och vit vinner. Studien av: L. O. Svenonius |
|
Där, i Uppsala var Svenonius tillsammans med grundaren tillika sekreteraren Emil Lindqvist samt ordföranden Per Gustaf Borén också en av förgrundsfigurerna i det nystartade Uppsala SS. Schackspelaren Svenonius kom tillsammans med just P.G. Borén dessutom att tillhöra Sveriges främsta under 1870-talet. Inga officiella mästerskap spelades på den tiden men dom båda beskrivs trots det - och kanske med all rätt - t.o.m. som 1870-talets Svenska Mästare! i bl.a. Eric Carléns Schackspelet i Sverige - utgiven år 1942. |
| L.O. Svenonius - P.G. Borén | L.O. Svenonius - M. Levertin | L.O. Svenonius - L. Krause |
|
-- Efter tiden i Uppsala fortsatte Svenonius sina studier i Stockholm där han vid Karolinska institutet tog en med. kand.-examen den 10 mars 1880. Därefter hade Svenonius div. kortare läkarförordnanden i bl.a. Sundsvall och Skellefteå innan han så småningom kom till Härjedalen 1889 där han utsågs till provinsialläkare i Hede. Nygift med en flicka från Vemdalen utses han tre år senare till provinsialläkare i Sveg. 1915 går han i pension, varefter han uppehöll tjänsten under vakans till senhösten samma år och som tillförordnad kortare tider 1916 och 1917. Därefter öppnar han egen läkarpraktik i Sveg som han sen drev till den 14 sept. 1923. Den påtvingade isoleringen senare i Härjedalen satte dock sina spår och för att över huvud taget få tillfälle att spela några partier av rang måste Svenonius resa fem mil till gästgiveriet i Kårböle. Här brukade han regelbundet möta en pastor Linderdahl, en rätt stark blixtspelare från Ljusdal, med vilken han ofta förde teoretiska diskussioner om spanskt parti. -- |
|
Det var också nära att Svenonius skulle ha mött den till Stockholm inbjudne tyske stormästaren Jacques Mieses. Den berömde Leipzigermästaren gästade hufvudstaden under sin andra Skandinavienturné 1902 och mötte då bl.a. bröderna Collinj. Men, då Svenonius anlände till Stockholm först när Mieses rest vidare.. blev kraftmätningen aldrig av. Svenonius dröjde dock kvar i hufvudstaden och fick då bl.a. nöjet att möta den i Sverige kanske mer internationellt kände Fritz Englund, bröderna Gustaf och Ludvig Collijn och vinnaren av den första Nordiska Schackkongressen - 1897 i Stockholm - Sven Otto Svensson. Svenonius fick även nöjet att tillsammans med S.O. Svensson bekanta sig med blivande svenske mästaren Gustaf Nyholm, mötet skedde i ett invecklat konsultationsparti som sent kom att avbrytas i trolig remiställning. Om Svenonius besök i Stockholm finns här några rader återgivna.. ~ Ett lifligt schacklif rådde äfven under D:r Svenonius besök och många heta strider utkämpades med den gamle schackveteranen från högsta norden.. TfS 1902. ~ Några av Svenonius publicerade "partier" ...
Dom två första spelades i Stockholm under besöket där 1902 och partiet mot Dahlqvist i Sveg 1901. Partiet mot Dahlqvist är f.ö. ett av dom hittills äldsta bevarade partierna spelade i Jämtland-Härjedalen. |
| L.O. Svenonius - F. Englund | Konsultationsparti anno 1902 | L. O. Svenonius - A. Dahlqvist |
L. O. Svenonius - A. Dahlqvist Partiet spelades den 30:e December 1901 i Sveg och är det andra i TFS publicerade partierna - (Utan Sb1.) - dom emellan. |
Partiet: Svenonius - Dahlqvist 1.e4 e5 2.Sf3 Sc6 3.d4 exd4 4.Lc4 Lc5 5.Sg5 Sh6 6.O-O Se5 7.Lb3 O-O 8.Dh5 Df6 9.f4 Dg6 10.Dh4 Seg4 11.Kh1 Kh8 12.f5 Db6 13.Lf4 d3 14.e5 Sf2+ 15.TxSf2 LxTf2 16.Dh5 d5 17.f6 Lf5? En blunder! efter 17 ... Lg4 hade vit tvingats till pjäsbyten med ex. 18 fxg7+ Kxg7 19 Se6+ DxSe6 20 LxSh6+ DxLh6 21 DxLg4 och vits chanser hade varit ringa.. 18.Lxd5 Lg6 19.fxg7+ Kxg7 - se diagramställningen till vänster - 20.DxSh6+ och Dahlqvist gick i fällan.. |
|
Vem A. Dahlqvist var är dock inte känt, möjligen Alfred Dahlqvist född i Åmål 1851 och inflyttad till Ströms församling där han enl. folkräkningen bodde år 1890. |
20 ... KxDh6 21.Se6+ Kh5 22.Lf3+ Kh4 23.Lg5# 1-0 TFS 1902 Partiet: Svenonius - Dahlqvist 4/12 1901 Partiet: Svenonius - Dahlqvist 30/12 1901 |
|
L. O. Svenonius fick till slut också möta en världsspelare om än i ett simultanmöte den 27 maj 1913, då världstvåan Nürnbergdoktorn Siegbert Tarrasch besökte Linköping under ett av sina Sverigebesök. Tarrasch inledde med ett timslångt föredrag och avslutade med simultanuppvisning mot 33 motståndare. Doktor Ludvig Oskar Svenonius, som då uppehöll sig i Norrköping, var en av två vinnare.. Schackets Kulturhistoriska Sällskap Forskningsarkivet, Umeå Universitet -- Jacques Mieses GM Jacques Mieses första skandinavienturnè gjordes år 1900, den andra 1902 då Mieses förutom Stockholm besökte Kristiania, Göteborg och Köpenhamn där stormästaren bl.a. höll välbesökta simultanuppvisningar. Mieses deltog f.ö. också i den första internationella mästarturneringen i Norden som hölls i Stockholm 1906. Till Sverige återvände stormästaren också senare för att 1948 göra en sista!? simultanturnè genom landet. Den berömde Leipzigermästaren, som då hunnit fylla 83 år!, spelade förvånansvärt starkt även då vilket man i bl.a. Norrköpng fick erfara... Tidskriften TfS Tidsskrift for Skak udgivet af Kjøbenhavns Skakforening ges först ut som några provnummer 1894 och regelbundet från år 1895. Vid nordiska schackkongressen i Göteborg 1901 beslöts att Tidsskriften skulle bli Nordiska Schackförbundets organ. Till ny ansvarig utgivare valdes bröderna Gustaf och Ludvig Collijn som 1902 tar över efter redaktör A. C. Rosendahl, tidskriften byter nu också namn till Tidskrift för Schack. |
| Herr H. Fahlander |
|
Helmer Fahlander deltog bl.a. i den första svenska korrespondensturneringen som tar sin början den 1 oktober år 1898. Denna den första korrturneringen i Sverige kom till efter den första nordiska schackturneringen i Stockholm år 1897 där många startande var just korrspelare. En av dom främsta, J.A. Ros från Avesta ansåg tiden vara mogen och väckte så förslag om en korrespondensturnering. I Aftonbladets schackspalt utfärdas därefter en inbjudan den 27 augusti år 1898 som kom att locka 26 spelare till anmälan. Helmer Fahlander - då bosatt i Skellefteå - var en av 15 startande i A-gruppen. Turneringen kom att pågå till den 10 november år 1900 och premiärvinnare blev Joel Fridlizius, Göteborg 13 p. följt av initiativtagaren J.A. Ros, Avesta 10 p. och Fritz Englund, Stockholm 9½ p. Helmer Fahlander deltog även i den första Nordiska Korrespondensturneringen som arrangerades av Göteborgs Schacksällskap till firandet av 20-årsjubiléet hösten 1899. Denna turnering tog sin början i januari år 1900 och pågick i lite mer än två år. Hemmaspelaren Joel Fridlizius, Göteborg visade återigen takterna men fick den här gången dela turneringssegern med A. F. Täckholm, Torsås. Båda belönades med diplom och för den tiden den inte blygsamma summan av 175 kr vardera.. Tredjepriset gick f.ö. till A. C. M. Pritzel, Köpenhamn och Fahlander - nu bosatt i Östersund - slutar på en 10:onde! plats efter vinster mot bl.a. 5:e plac. Fritz Englund, Stockholm. Resultatraden innehöll f.ö. också sju förluster i den tuffa turneringen, förlust bl.a. i mötet med blivande nordiske mästaren Johannes Giersing, Köpenhamn. - Giersing vann kongressturneringen 1903 i Kristiania ( dåtidens Oslo ). Han deltog även i Kristiania Schakselskabs korrespondanceturnering 1902 och i den första korrespondensturneringen i Nordiska Schackförbundets regi som startade i november samma år. Fahlander var där en av sju deltagare från Sverige av totalt 12 spelare från Norden. Av övriga mer namnkunniga i turneringen fanns bl.a. Fritz Englund, Stockholm, Gustaf Collijn, Djursholm liksom vinnaren av jubiléumsturneringen A. F. Täckholm. Fahlander var en minst sagt flitig deltagare i just korrturneringar och blev i Östersund vid korrespondenschackförbundets andra kongress 1942 invald till dess förste hedersledamot. Fahlander var också en god närschackspelare och ställde bl.a. upp för spel vid den Nordiska Schackkongressen 1905 i Stockholm. |
H. Fahlander - G. Kjellberg Partiet spelat i klass 2 under Nordiska Schackkongressen i Stockholm 1905. ~ f.ö. endast 6 deltagare i klass 1 ~ |
31.Txd3 Lh4 32.Sf3 Lf2 33.Sg5 Lb6 34.Tf3 Ta7 35.Tc3 Ta8 36.e6 f6 37.Se4 Kf8 38.Sd6 Ld4 39.Td3 Le5 40.Sxb5 Ke7 41.Te3 Ta6 42.g4 Txe6 43.a4 Tc6 44.a5 Tc1+ 45.Kg2 Kd7 46.Sa3 Lc3 47.Td3+ Kc8 - se diagramställningen till vänster - 48.a6 Lxb4 49.a7 Kb7 och pjäsvinst. 50.Tb3 Kxa7 51.Txb4 Ta1 52.Sc4 Td1 53.Se3 Td2+ 54.Kf3 Th2 55.Kg3 Td2 56.Tb3 g5 57.Sf5 Td7 58.Te3 Kb7 59.Te7 Txe7 60.Sxe7 Kc7 61.Sf5 g6 62.Se7 Kd7 63.Sxg6 Ke6 64.Kf3 Kf7 65.Sf4! och resten är transportsträcka. |
|
1.e4 e6 2.d4 d5 3.Sc3 Sf6 4.e5 Sfd7 5.Sf3 c5 6.Le3 cxd4 7.Lxd4 Sc6 8.Lb5 Sxd4 9.Dxd4 a6 10.Lxd7+ Lxd7 11.O-O Tc8 12.a3 Tc4 13.Dd3 Tg4 14.h3 Tg6 15.Tad1 Lc5 16.b4 La7 17.Td2 O-O 18.Sxd5 Lb5 19.c4 Lxc4 20.Dxc4 exd5 21.Dxd5 Dc8 22.Kh1 b5 23.Tfd1 Dc3 24.Db7 Lb6 25.Td6 Lxf2 26.Txg6 hxg6 27.Dxa6 Dc2 28.Dd6 Ta8 29.Dd3 Dc4 30.Sg5 Dxd3 |
65 ... gxf4 66.Kxf4 Kg6 67.h4 Kg7 68.Kf5 Kf7 69.h5 Kg7 70.Ke6 Kh6 71.Kxf6 Kh7 72.g5 Kh8 73.g6 Kg8 74.h6 Kh8 75.g7+ Kg8 76.h7+ Kxh7 77.Kf7 1-0 Partiet: Fahlander - Kjellberg 1905 |
|
Vem var då Fahlander?. Viktor Helmer Fahlander var född i Bygdeå församling i Västerbotten och flyttar liksom många andra in till Östersund strax före sekelskiftet. År 1901 tar han anställning som adjunkt vid Östersunds allmänna läroverk, en tjänst han har till pensioneringen. Fahlander ägnade sig på senare tid också mycket åt problemlösningar. Om Östersunds SS grundare Carl Emil Lindqvist var problemförfattaren nummer ett i Jämtländsk schackhistoria så var nog Fahlander problemlösaren. I TfS:s löpande turnering erhöll Fahlander pokalen, (den första) 1937 efter att ha uppnått 504 poäng!. Fahlander tog sen i snabb följd hem ytterligare fem!! pokaler, den senaste i raden år 1946.. Om Fahlander kan man bl.a. läsa i historieskriften "Jämtlands Schackförbund 25 år" där Nils H. Lundgren - som första gången mötte honom i slutet av 20-talet - beskriver honom som en "särpräglad personlighet som utstrålade en sådan vänlighet att alla som mötte honom säkerligen fick en bild klar av honom på näthinnan". Fahlander var också in i sin ålders sena höst en självskriven besökare vid alla större schackevanemang i staden. Jämtlands Schackförbund 25 år / Nils H. Lundgren. |
| 1902 | Östersunds SS ombildas och inträder i Nordiska Schackförbundet |
|
Efter Emil Lindqvists flytt från orten sker en nystart av Östersunds Schacksällskap. I Tidskrift för Schack från 1902 står att läsa.. ~ Nytt Schacksällskap i Östersund. Den 8 februari hade detta nybildade schacksällskap sin första allm. sammankomst, hvarvid till styrelse valdes regementspastor P. Öberg, ordf., folkskolläraren C. Christensson, v. ordf., öfveruppsyningsmannen Th. Frölander, sekreterare, och bankkassör H. Nordvall till kassaförvaltare. ~ Det nya sällskapet, som räknar omkring 20 ledamöter, är egentligen att betrakta som ett slags förnyande af det på 1880-talet i Östersund af den kände problemförfattaren Emil Lindqvist grundade schacksällskapet, hvilket efter dennes afresa från orten lefvat ett slags skenlif... Vidare kan man läsa att: ~ Sällskapet har sina sammanträden hvarje onsdag kl. 6 e. m. å stadshotellet. - Speldag och spellokal byts sedan ut till säsongen därpå då sällskapet fr. 6:e oktober istället sammanträder ~ hvarje tisdag afton å Grand Hotel. I november samma år sökte man och fick inträde i det Nordiska Schackförbundet. Vid den tiden bestod NSF av bara fjorton föreningar: tre från Danmark, en från Norge och tio från Sverige. (Sveriges Schackförbund grundas först 1917). Fotnot: Det Nordiska Schackförbundets grundas år 1899 under den nordiska schackkongressen i København. Dansk Skak Union |
| 1928 | Efim Bogoljubow gästar Östersund |
Efim Bogoljubow ( 1889 - 1952 ) |
Den dubble ryske mästaren GM Efim Bogoljubow åker runt på Sverigeturné och håller simultanschackuppvisningar, Efim gästar bl.a. Östersund.
Fotnot: Bogoljubow utmanade Alexander Alekhine 1929 och 1934 om VM-titeln. |
| Efim Dimitrievich Bogoljubow | Världsmästarmöten 1834-2004 www.bidmonfa.com |
| 1932 | Gösta Berg |
Gösta Berg ( 1906 - 1979 ) |
År 1932 börjar en sällsynt initiativrik och ovanligt schackintresserad Gösta Berg, då, sen några år tillbaka medlem i Östersunds Schackkamrater, föra fram idéer och förslag på det mesta som rörde schack i Länet.
Ett genuint schackintresse och engagemang som skulle komma att vara i mer än ett halvsekel och som otvivelaktigt satt sin prägel på schacklivet i Jämtland. |
|
Under Göstas tid i schackjämtland spelas bl.a. det första Jämtlandsmästerskapet 1934, Jämtlands Schackförbund grundas 1935, det första landskapsutbytet med Trøndelagen sker 1938 och SM 1942 förläggs till Östersund bland mycket annat. Under Gösta Bergs era gästas vårt distrikt också av många stormästare som Gideon Ståhlberg 1935, Erik Lundin 1938, Gösta Stoltz.., Salo Flohr 1940, Rudolf Spielmann 1941, Eero Böök 1945, Lodewijk Prins 1952 och världsmästaren Tigran Petrosian 1964. Till raden av stormästare som simultanat i länet kan också läggas dom svenska mästarna Gustaf Nyholm 1937, Folke Ekström och Gösta Bergs gode vän Kristian Sköld som f.ö. även deltog i Jubiléumsturneringen 1960 och i turneringen 1967, en turnering som f.ö. vanns av danske! mästaren Sejer Holm Petersen. .. Gösta Berg var också ledamot i Sveriges Schackförbunds styrelse där Gösta blev invald 1940 och satt t.o.m. 1951, - Fotot är hämtat ur SSF:s minnesskrift från 1941. |
|
|
Styrelsens sammansättning 1941: ordförande civilingenjör Erik Olsson, ( som på fotot flankeras av suppleanterna redaktör Ernst Jacobson och skriftställare Å. Lind ), vice ordf. advokat Folke Rogard, sekreterare kammarskrivare Eric Carlén, skattmästare ingenjör Fritz Andersson och till övriga ledamöter invalda: fabrikör J.E. Ekelund, verkmästare Carl Bylander, köpman Gösta Berg och fanjunkare T. Lundell. |
|
Intressant under 30/40-talet är också det ökande intresset för lagmatcher som stad mot landsbygd, klubbar och orter emellan. Under 30-talet ser också ett antal nya klubbar dagens ljus och seriespel med 10 mannalag infördes. År 1937 fanns inte mindre än tre! serier, ( A, B och C ) med fyra lag i varje vilket skulle göra 120!! spelare + ett antal avbytare.. Lagmatcher var uppskattade och just schackutbytet i serieform utökas dessutom ytterligare på initiativ av Jämtlands SF med den mellannorrländska serien för distriktslag från Jämtland, Medelpad samt Norra och Södra Ångermanland. Serien spelades med 12-mannalag åren 1946-1949 och kom att domineras stort av Norra Ångermanlands SF som vann serien inte mindre än tre gånger! och tog en andraplats. Ångermannlänningarna tog med segern 1949 dessutom hand om det av Östersunds Posten uppsatta vandringspriset. ~Denna tävlingsform kom senare även att bli den direkta förebilden till nu pågående Allsvenska serien och påskyndare till detta var utan tvekan Gösta Berg i Östersund, då styrelsemedlem i Svenska Schackförbundet. / Nils Nylander |
| 1934 | Erik Arnlind |
Erik Arnlind ( 1922 - 1998 ) |
Till dom riktigt stora legenderna i jämtländskt shackliv hör otvivelaktigt även Erik Arnlind som bl.a. delade segern i SM gruppen 1961, Arnlind förlorade förvisso i det efterföljande särspelet med Erik Lundin men en aktad spelare var han.
Arnlind var en landslagsspelare av rang och tillhörde dessutom den yttersta världseliten i korrschack under hela 30 år.. ( 1955-1985 ). |
|
Allt började en gång i Brunflo där Erik vid det första Jämtlandsmästerskapet 1934 drog uppmärksamheten till sig. Erik hade följ med pappa Isidor för att följa faderns spel men blev snart själv blickpunkten. Här följer några rader ur Nils H. Lundgrens historik Jämtlands Schackförbund 25 år. ~ Vid det Jämtlandsmästerskap som hölls före förbundets tillkomst 1934, såg skrivaren honom första gången. Han var då en 12-årig pojke med kortsnaggat "rävfärgat" /jojo/ hår iklädd sjömansblus och knäbyxor.. Han satt med hakan vilande på bordet och iakttog med ekorrpigga ögon faderns förehavanden i ett parti i klass II. Dr Wilh. Bergner, som just blivit tredje pristagare i den avslutade turneringen i klass 1 frågade pappa Isidor om det var hans son, och fick det bekräftat med en nick. Lite på sidan om partiet hann också Arnlind berätta att pojken regelbundet gått igenom faderns partier på senare tid och att han ofta haft anledning att anmärka på faderns spel, och det värsta var, framhöll fadern, "pojken har rätt också..." - Jaså han spelar schack han också, sa dr. Bergner. En bekräftande nick från Erik. - Då kanske vi skall ta ett parti?" sa dr. Bergner. Ny nick från Erik. Sedan dröjde det mindre än 10 minuter innan Dr. Bergner satt högröd i ansiktet och åtskilligt förlägen. Han hade blivit utspelad i ett parti som han ansåg sig ha tagit lite för lätt på. - Revanch?" "Ja visst!" Men även det partiet slutade med förlust då dr. Bergner, inte precis någon blixtspelare, kvickt ramlade in i grabbens snabba pjäsföring. - Märkvärdigt vad han är bra, skall vi ta ett tredje parti?" - Ja tack!" Efter en dryg timma hade Dr. Bergner noterat sin tredje förlust. Skrivaren och andra som var "åhöra" och åsyna vittnen kunde inte undgå att märka respekten hos den besegrade läkaren då han reste sig upp och gjorde en demonstrativt djup bugning för sin unge besegrare. Den gode doktorn anade någonting. ~ Året därpå vann Erik klass III, 1936 klass II och 1937 tillsammans med Sven G. Karlsson, klass I och fullbordade triumfen 1938 då han ännu inte fyllda 16 år blev segrare i mästarklassen efter en hård kamp med Gösta Berg. Erik vann sen Jämtlandsmästerskapet fem år i följd!, lämnade därefter länet och Brunfloklubben för vidare studier i Stockholm, väl där ställde Erik upp i och vann direkt på första försöket.. Stockholmsmästerskapet 1942. Erik spelade därefter endast sporadiskt på hemmaplan men ställde ändå upp i och vann bl.a. mästarklassen i hemma SM i Hålland 1952 och gick nu också upp i landslagsklassen. |
| / Nils H. Lundgren.
Jämtlands Schackförbund 25 år |
| Erik Arnlind: |
| Tiden i Kristallen | Chessgames.com | nbc.schaakbond.nl/ratings |
| 1935 | Jämtlands Schackförbund grundas |
|
Redan 1932 började Gösta Berg och Sven G. Karlsson att argumentera för ett bildande av ett distriktsförbund som ett samordnande organ. Dom många klubbarna underströk behovet av ett förbund och planer på hur ett bildande skulle gå till fördes fram. Det kom dock att dröja till 1935 innan planerna blev verklighet. Den 14 april 1935 valdes en interimstyrelse med uppdrag att utarbeta stadgar och riktlinjer för förbundet. Det första sammanträdet skedde hemma hos Dr. Wilh. Bergner som valdes till ordförande i interimstyrelsen. Hösten 1935 hölls så det första årsmötet där följande styrelse valdes: ordf. Gottfrid Bostrand, sekr. Nils H. Lundgren, kassör Sven G. Karlsson, v.ordf. Isidor Arnlind, Brunflo samt Nils Nordkvist, Lugnvik. .. Tiden kring förbundets bildande är också lite av blomstringstiden i Jämtlänsk schackhistoria, nya schacksammanslutningar växte fram lite var stans i länet. . De äldre klubbarna Östersunds SS och Östersunds Schackkamrater ( som f.ö. grundas 1925 ) fick konkurens av Brunflo SK (1931), av SK Tempo (1934) och sckackklubbar vid I 5, A 4 och SJ och dessutom i Lugnvik, Valla och Vålbacken !.. Inte mindre än 10 klubbar var således i verksamhet bara i Östersundsområdet ... lägg därtill klubbar i Nälden, Offerdal, Mattmar och Trångsviken .., m.fl. / Nils H. Lundgren |
| 1935 | Gideon Ståhlberg gästar Östersund |
|
Förbundets första stora arrangemang var en simultangivning med den internationelle stormästaren Gideon Ståhlberg, Stockholm, som mötte 35 spelare. Ståhlberg vann 26 partier, förlorade 5 och spelade 4 remier. De som lyckades besegra stormästaren hette: Gösta Berg, ÖSK, Carl Gundt, ÖSS, Uno Lind, SK Tempo, Nils H. Lundgren, ÖSK, samt Petrus Rödén, Åre. Följande uppnådde remi: Wilh. Bergner och Magnus Bern ÖSS, Rickard Nyström, ÖSK, samt Folke Olsson A4. / Nils H. Lundgren |
| 1938 | Korrespondensschack |
|
Sveriges Korrespondensschackförbund som bildades i februari 1938 gör sitt intåg i distriktet och inregistrerar 12 spelare. |
| 1942 | SM i Östersund |
| 1950 | Jämtlands SF i Allsvenskan |
|
År 1950 var det dags för premiär av den första versionen av Allsvenska Serien. En serie som lär ha tillkommit med den mellannorrlänska serien som förebild och Gösta Berg! som påskyndare.. Frågan om införande av allsvensk serie skickades hursomhelst ut på en första remiss till distrikten hösten 1948. I januari 1949 förelåg skrivelser med positiv inställning från ca. 10-talet förbund. Centralstyrelsens påföljande sammanträde uttalade sig därefter - med hänsyn till det "vaga" intresset - att man ändå borde påbörja anordnandet av en serie i åtminstone begränsad omfattning. Förslaget var att landet skulle indelas i fyra delar och att man sen borde arbeta för att låta en allsvensk serie successivt växa fram till full omfattning. En förhoppning som man väl får säga infriats då allsvenskan utökats och alltjämt existerar än i dag. Många justeringar har naturligtvis gjorts under resans gång. I ursprungsvarianten fick ex. Stockholms, Göteborgs och Mälardalens SF representeras av klubblag och övriga distrikt av valfritt klubb eller distriktslag något som senare ändrades till valfri lagsammansättning och fr. säsongen 68/69 till enbart renodlade klubblag, - nu indelade i två div.1 grupper. Nåväl, till premiärsäsongen 1950/51 bestod allsvenskan av en blandning av 10:manna klubb och distriktslag indelade i tre grupper om fyra lag i varje. Jämtlands SF placerades i den Nordsvenska serien tillsammans med Norrbottens SF, S:a Västerbottens SF och S:a Ångermanlands SF. Jämtlands SF gjorde också en stark förstasäsong och fick som ett av två lag i norrgruppen göra upp om en plats till finalspelet. Semifinalmatchen spelades den 18 februari 1951 på hemmaplan i Östersund. Motståndare: Norrbottens SF. Norrbottningarna, nyligen "matchtränade" av landslagsspelaren Sune Hjorth - som deltog i en turnering i Luleå under trettondagshelgen - bjöd dock på hårt motstånd. - Arnlind, Schalin, Berg & co. gjorde vad man kunde men Norrbotten segrade och gick vidare till finalspelet tillsammans med Skåne och Dalarna! - anförda av Buskenström. |
 |
 |
Gruppspelsmatch spelad i Sollefteå |
En av matcherna under finalserien |
|
Finalserien spelades i Stockholm 1-3 maj och våra första allsvenska mästare blev Dalarna! med Skåne på andraplats och Norrbottens SF på tredje. Turneringsledare under premiärsäsongen 1950/1951 var fabrikör Jakob E. Ekelund. |
| Artur Hemmingsson |
|
Snickeriarbetaren från Hammerdal är känd för att ha skapat ett antal schackproblem av modellen matt i 3 drag. Här ett exemplar av Artur Hemmingssons kluriga 3 dragare publicerat i Tidskrift för Schack. |
 |
|
|
| 1952 | SM i Hålland |
| 1961 | Lennart Burman |
Lennart Burman |
Till dom mest framgångsrika spelarna i länshistorien hör också Lennart Burman!. Lennart gick med i Frösö SK 1957, marscherar sen raskt upp i prislistorna och vinner redan nu 1961 sitt första distriktsmästerskap.
JSM-debuten gjordes i Västerås 1959 och i första försöket i seniorsammanhang vinner Lennart Klass 1! i Göteborg 1964. |
|
Lennart Burman är historiskt utan konkurens vår meste distriktsmästare genom tiderna. Med debutvinsten i då högsta DM-klassen 1961 inräknad har Lennart hitills smått otroliga 27! DM-titlar.. Lennart har dessutom en rekordsvit i antal mästerskap, med 2007 års inräknat hela 45! mästerskap i följd sedan uppehållet 1962 p.g.a. militärtjänstgöring.. Lennart är också en av våra flitigaste lagschackspelare. Av alla segrar i karriären är vinsten mot Sverigemästaren Kristian Sköld i då högsta serien 1970 en av dom mest meriterade. Rankingtoppen når Lennart i januari 1974 då ratingtalet är hyggliga 2215!. |
| 1964 | Tigran Petrosian i Östersund |
|
År 1964 blev Österängsskolans Ljushall skådeplats för en drabbning av ovanliga mått. Det var den då regerande ryske världsmästaren Tigran Petrosian som på inbjudan av Jämtlands Schackförbund gjorde Östersund den äran. Det var f.ö. första gången en världsmästare spelat i Östersund. När startskottet gick var sammantaget 37 spelsugna schackvänner samlade till den högtidliga uppvisningen. Bland förhoppningsfulla utmanare återfanns bl.a. Gösta Berg och Lennart Burman och så förståss Svante Sjödin vars foto och partiprotokoll vi fått låna och här kan publicera från mötet med världsmästaren. |
|
Bland åskådare:
Bo Andersson, Arne Åkerblom, Gösta Berg, Nils H. Lundgren och Fru Rona. I simultanschackuppvisningen vann Petrosian 31 partier och spelade remi i fyra, mot 17-årige Rolf Hamberg, Frösö SK, Sven Karlsson, ÖSS samt Berndt Lindström & Hans Bengtsson, SK Drott. Förlusterna kom mot Thore Manneby och så i mötet med Svante Sjödin. Svante Sjödin som f.ö. i liknande uppvisningar besegrat även dom svenska mästarna Gideon Ståhlberg och Kristian Sköld. Av ett av tidningsreferaten framgår att Nils H. Lundgren avslutade den spännande kampen med att utbringa ett leve för världsmästaren, som fick en jämtälg i present. Fru Rona fick en enebytta och dessutom två pingisrackets! att ta hem till de båda pojkarna i Moskva. |
Tigran Petrosian - Svante Sjödin Simultanuppvisningen, Östersund, 1964 |
- se diagramställningen till vänster. - 23.Tfe1 inte 23.Lxc7 p.g.a. ...Te3. 23...Lf2 24.Txe8+ Txe8 25.Td1 Lb6 26.Kh2 Sf6 27.Kg3 h4+! 28.Kh2 inte 28.Kxh4 p.g.a. ...Lxg2. 28...Sh5 29.Lg5 Lf2 30.Tf1 Lg3+ 31.Kg1 a6 32.a3 b5 33.Le2 Sf6 34.Lxf6 gxf6 35.Lf3 Lxf3 36.Txf3 c6 37.Tf1 Kh7 38.Tc1 Te5 39.Tf1 Kh6 40.Sa2 möjligen det enda rätta i en komplicerad ställning. |
|
Partiet var det sista under en mycket välbesökt simultanuppvisning att spelas klart. Petrosian ägnade f.ö. partiet över en halvtimme efter det att dom andra partierna spelats färdigt men fick till slut ändå se sig besegrad. 1.d4 d5 2.c4 Sf6 3.cxd5 Dxd5 4.Sc3 Df5 5.Sf3 Sc6 6.e3 e5 7.dxe5 Sxe5 8.Sd4 Dd7 9.f4 Sg6 10.Le2 Lc5 11.O-O O-O 12.Lf3 ? Många andra drag hade varit fördelaktigare för vit. 12...Sxf4 13.exf4 Dxd4+ 14.Kh1 Td8 15.Dc2 Dd3 16.Dxd3 Txd3 17.h3 h5 18.Le2 Td8 19.f5 Te8 20.Ld3 Ld7 21.Lg5 Sh7 22.Lf4 Lc6 !! |
...a5 41.Sc1 Te3 42.Tf3 Txf3 43.gxf3 Kg5 44.Sd3 Kxf5 45.b3 Ld6 46.a4 Ke6 47.Kf2 Kd5 48.Ke3 f5 49.f4 Lc5+ 50.Ke2 Kd4 51.Se5 Ke4 52.Sxc6 bxa4 53.bxa4 Lb6 54.Se5 Kxf4 55.Sxf7 vit får nu tillbaka en bonde men är hjälplöst efter. 55...Kg3 56.Sd6 f4 57.Sf5+ Kxh3 58.Kf3 Le3 59.Sh6 Kh2 60.Sf7 h3 61.Sg5 Lc1 62.Se4 La3 63.Kf2 Kh1 64.Sg5 Lc5+! iskyla nu av Svante Sjödin som inte förivrar sig det minsta. 65.Kf3 h2 66.Sh3 Le3 67.Sf2+ Kg1 68.Sh3+ Kf1 Uppg. 0 - 1 |
|
Tigran Petrosian |
| T. Petrosian - Svante Sjödin | T. Petrosian - Thore Manneby | T. Petrosian - Rolf Hamberg |
| 1967 | Svenska Skolmästare ! |
|
I Skolmästerskapet 1967 svarade Mats Nordgren för den strålande prestationen att ta hem Gymnasieklassen, ( A-gruppen ) i Skol-SM. Mats som då gick på Wargentinsskolan är den förste från vårt distrikt att ta hem Mästerskapet i den högsta klassen. Mats gick därtill utan förlust genom tävlingen och besegrade bl.a. Lennart Fransson, Sören Gannholm och i finalronden Gert Svensson.. Efter Mats i resultatlistan återfanns f.ö. även starka spelare som Bengt-Olov Andersson, Jan-Erik Sundholm och Per-Inge Helmerz.. .. Skolmästerskapet 1967 blev också lite av ett genombrott för Ulf Persson ! som i stor stil tog hem C-klassen för juniorer födda 1952 och senare, en bedrift som Ulf dessutom upprepade året därpå... Skol-SM segrare 1956 och framåt |
| 1967 | Schack på Länsmuséet |
|
I samband med schackutställningen på Länsmuséet i Östersund under hösten 1967 spelades även en större turnering med internationellt inslag. Segrare blev danske mästaren Sejer Holm Petersen med 7 p. (av 7)!. Närmast placerade sig blivande norske mästaren Terje Wibe 5½, vår svenske mästare Kristian Sköld 4½, Rune Strömberg, Gävle 4 p. och Lennart Burman, Östersund 3½ . Jämsides med mästarna spelades även en klass 1 turn. med 8 delt. som hemfördes av Bengt Eriksson, Frösön, 6½ (av 7), andraplatsen togs av då nyblivne Skol-SM vinnaren Ulf Persson, 5½ . |
Lennart Burman - Sejer Holm Petersen Spelat i Östersund 1967. - Sicilianskt - |
Spelades först av engelske mästaren Lee mot dansken Hamann i Havanna-olympiaden. 17...Lxd5 18.Txd5 - se diagram till vänster. - Här förbrukade svart närmare en timme av sin betänketid. 18...O-O 19.f6 Sxf6 Enda chansen är att offra tillbaka pjäs. Att slå med g-bonden leder till tvångsmässig matt i många vackra varianter, som inleds med Tg1+. På svarts svar Kh8 spelar vit Th5 och vinner på grund av svarts svagheter på h7. |
|
1.e4 c5 2.Sf3 d6 3.d4 cxd4 4.Sxd4 Sf6 5.Sc3 Sc6 6.Lc4 e6 7.Le3 Le7 8.De2 Den moderna fortsättningen. 8...Dc7 9.Lb3 a6 10.O-O-O Sa5 11.g4 Sxb3+ Svart fruktar offer på e6 och vill oskadliggöra vits löpare. I zonturneringen i Halle spelade Holm-Petersen 11. - b5 mot Minew, Bulgarien, med följande fortsättning: 12. g5 Sd7 13. h4 Sxb3+ 14. cxb3, varefter vit gick till b1 med kungen och lade beslag på c-linjen med tornet. Partiet slöt efter många problem för svart med remi. 12.axb3 b5 13.g5 Sd7 14.Sf5 Ett numera genomanalyserat offer. Svart måste anta offret, annars följer ett nytt genom Sd5 och vit får bra spel. 14...exf5 15.Sd5 Dd8 16.exf5 Lb7 17.The1 |
20.gxf6 Lxf6 21.Dd2 Dc7 22.Ld4 Lxd4 23.Dxd4 Tac8 24.c3 Tfd8 25.Tg1 Starkast är Td1. Vit försöker dock ett mattangrepp. 25...g6 26.h4 De7 Svarts damförflyttning öppnar nya möjligheter. Med Tc5 behåller svart merbonden. 27.h5 Tc5 28.h6 Df8 29.Th1 Txd5 30.Dxd5 De7 31.f4 Te8 32.Td1 Dh4 33.Dxd6 Dxh6 34.Kb1 Dh5 35.Ka2 Df5 36.c4 bxc4 37.bxc4 Dc2 38.Dd3 Da4+ 39.Kb1 Tc8 40.Tc1 Db4 41.Dc3 Dd6 42.De3 Tc5 43.b3 a5 44.Kb2 Df6+ 45.Tc3 Th5 46.De8+ Kg7 47.De2 Dxf4 Uppg. 0 - 1 Anm. av Bengt Mattsson på Östersunds Posten |
| S. H. Petersen T. Wibe K. Sköld |
| Lennart Burman - Sejer Holm Petersen | Sven-Olof Andersson - Terje Wibe |
| 1968 | Österängsskolan Svenska Mästare ! |
|
Hösten 1968 segrade Österängsskolan! i Riksfinalen av Skolornas Lag-SM. Högstadielaget från Östersund gick först obesegrade ur gruppspelet för Norra Sverige i Sollefteå under tävlingsledare Hilding Svedberg och lyckades därefter dessutom gå förlustfria genom finalspelet!. I Nässjö där finalspelet avgjordes stötte man dock på tufft motstånd i framförallt andra ronden men klarade ändå oavgjort 3 - 3 mot Scheeleskolan från Köping. I slutronden vann visserligen båda lagen sina matcher men då Österängsskolan gjorde storslam mot Nybro (6 - 0) samtidigt som Köping bara mäktade med 3½ - 2½ i mötet med de sega värmlänningarna från Årjäng var segern i hamn. Resultat B gruppen (Högstadiet): |
|
1) Österängsskolan
2) Scheeleskolan, Köping 3) Förbundsskolan, Årjäng 4) Nybro Grundskola |
2½ - 13½
2½ - 12 1 - 9 0 - 1½ |
|
Skolmästarlaget från Östersund bestod av: Ulf Persson, Per-Olov Larsson, Leif Nyman, Roger Johansson, Ola Lindgren, och Gert Wibe/Bengt-Åke Magnusson. |
| 1969 | Österängsskolan Nordiska Mästare ! |
|
I Augusti 1969 skrev Österängsskolan på nytt in sig i historieboken efter att nu ha segrat i Nordiska Mästerskapet för Skol-lag. Via semifinalvinsten i Umeå och segern i Riksfinalen av skolornas Lag-SM i Köping tog sig Österängsskolan återigen obesegrad ! .. vidare som bästa Högstadielag. Finalspelet avgjordes i Trollvasshytta, en förort till Oslo och arrangerades med Norges Sjakkforbunds president Trygve Waage i spetsen. För motståndet svarade Ganddal Skole i Stavanger, Padborg Skole från Danmark samt hemmalaget Linderud Skole. Österängsskolan som även segrade i Lag-SM året innan men slutade tvåa i Lag-NM hade nu ett jämnare lag. I öppningsmatchen mot Ganddal skole blev segern ändå överraskande stor, vinst med hela 6 - 0 ! och av bara farten besegrades Padborg skole med 5 - 1 och hemmalaget Linderud med 4 - 2 .. I det vinnande Nordiska Mästar-laget ingick: Ulf Persson, Per-Olov Larsson, Leif Nyman, Bengt-Åke Magnusson, Roger Johansson, Bo Jonsson samt reserven Olle Zeidlitz. |
Ulf Persson - Leif Fredriksson Skolornas Lag-SM, final i Köping, 1969 |
1.e4 c5 2.Sf3 d6 3.d4 cxd4 4.Sxd4 Sf6 5.Sc3 a6 6.Lc4 e6 7.Lb3 Le7 8.O-O O-O 9.Le3 b5 10.a3 Lb7 11.Lxe6 Ett fräckt kvalitétsbyte ...fxe6 12.Sxe6 De8 13.Sxf8 Lxf8 14.f3 Sbd7 15.Dd2 Se5 16.b3 Tc8 17.Ld4 Dh5 18.Se2 Df7 19.Sg3 Dc7 20.c3 d5 21.f4 Sed7 22.e5 Se4 23.Sxe4 dxe4 24.b4 Sb6 25.f5 Sd5 26.Tac1 a5 27.f6 e3 28.Lxe3 Dxe5 29.Ld4 Dc7 30.Dg5! Dd7? - se diagramställningen till vänster - Pressat läge nu för svart, möjligen hade 30...Dd8 varit bättre. |
|
Partiet är hämtat från matchen mellan Österängsskolan och Bregårdsskolan, Karlskoga. En jämn match som Österängsskolan till slut vann med 4 - 2 . SSF Skolkommitté |
31.f7+ Kh8 32.Dxg7+ Uppg. 1 - 0 Tfs nr. 5 1969 |
| Ulf Persson - L. Fredriksson | Ulf Persson - P. Bangsgard | L. Nielsen - Per-Olov Larsson |
| 1970 | SK Drott i högsta serien! |
|
Till Schackhistorien i Jämtland hör också SK Drott i Östersund. Klubben som grundas av Sven-Olof Andersson & ungdomsledaren Hans Bengsston den 30:e aug. 1963 kom snabbt att göra sig gällande, - inte minst i lagsammanhang. Konceptet var att allteftersom lyfta upp talangfulla juniorer genom den gedigna ungdomssatsningen, lägg därtill en och annan rutinerad lirare från grannklubbarna och redan andra säsongen vinner man Lag-DM!, en bedrift man senare också upprepar till säsongen 67/68 och 68/69 ! |
|
I det vinnande DM-laget 1967/68 ingick från vänster: Mats Nordgren, reserven Jan-Olov Nilsson, Sven-Olof Andersson, Bror Schalin, Kurt Hanning, Per-Olov Larsson och bäste poängplockaren Ulf Persson., 
|
|
Säsongen därpå, 69/70 vinner man obesegrad premiärsäsongen för div. 2 Norra gr. 1. i Allsvenskan före Domsjö SK, Schack 64, Haparanda och Clemensnäs SK och tar som första klubblag från distriktet klivet upp i högsta serien.! Vistelsen i högsta serien blir dock kortvarig om än inte helt utan framgång i den Norra av dom två div. 1 grupperna, förstärkta med Lennart Burman och Henry Blomkvist från Frösö SK besegrar man Örebro SS med 4½ - 3½ och spelar oavgjort med Karlskoga SK. Lägg därtill Lennart Burmans vinst mot Svenske Mästaren Kristian Sköld i matchen mot gruppens suverän och blivande svenska lagmästare, Stockholms Södra SS.. |
|
I SK-Drotts elitlag säsongen 1970/71 spelade: Lennart Burman, Per-Olov Larsson, Sven-Olof Andersson, Ulf Persson, Henry Blomqvist, Leif Nyman, Hilding Svedberg, Kurt Hanning samt Christer Åkerlind och reserven Bengt Eriksson. 
|
|
Här kunde SK Drotts schackhistoria säkert ha fortsatt men då Gösta Berg och Nils H Lundgrens Östersunds SS blivit alltmer åldersdigert.. och då många av SK Drotts talangfulla juniorer flyttat söderut valde klubbarna att gå samman. Sammanslagningen skedde redan inför säsongen (71/72) och anrika Östersunds SS kunde leva vidare. Östersunds SS är f.ö. mycket tack vare samgåendet med just SK Drott fortsatt också en aktiv förening än i våra dagar och klubben tillhör numera dessutom Sveriges äldsta schackföreningar. |
| 1992 | NM i Östersund |
| 2005 | Sjakkfejden i Trøndelag |